Jag känner mig lite gråtmild efter att ha kollat på Chanel-filmen... Har tryckt tillbaks tårarna i tårkanalerna, när dom ville ut, så nu gör det lite ont i ögonen, dom är sprängfyllda och arga :) Och det smittade av sig på hjärtat... gör också lite ont :) Med andra ord en helt hyfsad film! Ska kanske döpa mina barn till Boy, Chanel och Billie Jean... eller mina katter...
Nu ska jag försöka force-a mina ögon att läsa om trygghet ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Wish me luck!
1 kommentar:
har du den? Jag vill också se den!! :)
Skicka en kommentar