Borta bra men hemma bäst...

Efter många om och men, landade vi tillslut på Landvetter flygplats. Spänd, pirrig, nervös och förväntansfull, satt jag försökte hålla mina skakiga händer stilla i knäet, medan vi väntade på väskorna. Det känns som i en dimma när jag såg min käre man. Men att krama honom och vila ansiktet hud mot hud kändes grymt verkligt, och samtidigt extremt overkligt. Han överraskade mig med att hämta mig i VÅRAN nya tjusiga bil :) Hemma var det en fantastisk standard (insåg jag efter 2 mån i Tanzania) och glänsande rent. Jag gick som på moln hela dagen, och även dagen efter det. Därefter har det varit 10-timmarspass med uppsatsen på biblioteket. Då blir man nedtagen på jorden igen :P Väntar idag på att få höra handledarens kommentarer kring vårt omarbetade andra utkast.

Men lite annat har vi hunnit med. Fika och middagar med vänner, en snabbvisit till Vmo för att hämta hem hojan och premiäråka i mina nya kläder och hälsa på i Mölnlycke. Mysigt att vara hemma!

Hojen, bilen och jag